Blogguppgift A: Nyhetsvärdering

Den första nyhet jag har valt att reflektera över är rättegången mot den åtalade barnläkaren på Astrid Lindgrens sjukhus som inleddes i Solna tingsrätt under tisdagen. Läkaren är åtalad för att för tre år sedan ha injicerat dödliga doser morfin och narkosmedel i en för tidigt född flicka. Barnläkaren åtalades för dråp redan förra året men rättegången sköts upp när försvaret åberopade ny bevisning.

Ett för tidigt fött barn har dött i Sverige – i Libyen hittas massgravar med hundratals döda varje vecka. Vilken nyhet är viktigast? Väger inte många döda den här veckan tyngre än en död för tre år sen? I det här fallet så har rättegången mot barnläkaren fått mer utrymme i medierna eftersom den uppfyller många av de kriterier för värdering och urval av nyheter som bl.a. Håkan Hvitfelt och Johan Galtung tar upp i sin forskning.

Det handlar om ett brott, eller i alla fall en misstanke om brott. Händelsen utspelar sig geografiskt och kulturellt nära oss vilket enligt Henk Prakkes modell för engagemang och intresse gör den mer angelägen. Den är sensationell och har negativa inslag. Den har ett publikintresse. Den säljer lösnummer.

Björn Häger skriver i "Reporter" om lättbegripliga nyheter. Handlar det om människor vi kan identifiera oss med? Även om man inte har kunskap om neonatalvård eller har egna barn så kan man känna med föräldrarna till det för tidigt födda barnet. Nyheten innehåller en viss dramatik och en konflikt – var läkaren slarvig eller barmhärtig?

Vi vet att det pågår ett krig i Libyen, nyheten om massgravarna är alltså inte oväntad nog för att få mer utrymme. I skrivande stund så fick nyheten om rebellernas försök att inta staden Sirte plats i morgonens tv-nyheter, den markerade en förändring i händelseförloppet.

Nyheten om rättegången mot barnläkaren är enligt Bengt Johansson studie "Vid nyhetsdesken" en snackis – något att prata om runt fikabordet. Den berör många av oss och alla har en åsikt om vad som hände. Bengt Johansson och Björn Häger tar också upp nyhetstrender som skiftar beroende på normer och ideologi. Det är många händelser inom sjukvården som har ett nyhetsvärde nu.

Den andra nyhet jag valt togs upp i flera nyhetssändningar denna vecka: svenska barn sover för lite. På Afrikas Horn pågår en svältkatastrof som påverkar hälsan för tusentals barn. Ändå får nyheten att svenska barns sömn minskat med i genomsnitt en timme på 30 år stort utrymme i både Rapport och regionala nyhetssändningar den här veckan.

I inslaget säger docent Margareta Söderström att barn är mer aktiva efter skolan nu för tiden och ägnar sig mer åt datorer och spel, som ju inte fanns för 30 år sedan. För lite sömn påverkar hälsan och gör att barnen presterar sämre i skolan. Dessutom blir barnen feta eftersom hunger och sötsug ökar som ett resultat av sömnbristen.

En sökning på Internet visar att nyheten om barns sömn återkommer varje år. Varför?

2004 kunde inte barnen sova p.g.a. stress.

2008 blev barnen feta av för lite sömn.

2009 klarade de inte av skolarbetet.

2010 fick barnen lägre iq.

Är det här en nyhet som ska upplysa, informera eller utbilda oss som publik? Eller ska den bara skrämma upp oss? Björn Häger skriver att något som har betydelse för många har större nyhetsvärde, och vi är ju många som är föräldrar. Vi föräldrar är för snälla, enligt Margareta Söderström, och borde se till att barnen går och lägger sig tidigare, annars kan det gå illa för dem.

Nyhetstrenden där forskare och experter varnar för ny teknologi är stark. Barn kan råka illa ut på Internet, de kan bli lurade, de kan bli beroende av dataspel och de får sämre koncentrationsförmåga. De nya mobiltelefonerna är också en av orsakerna till att barn sover mindre. Negativa inslag känns vanligt förekommande i nyheter som handlar om barn, det är ofta nyheter i form av olika larmrapporter.

Det jag tänker om nyheten att barns sömn minskat med en timme på 30 år är att det inte är så svårt att slå in en öppen dörr.