Boken ”The Elements of Journalism” listar nio punkter som kännetecknar god journalistik.
Första punkten är Journalism's first obligation is to the truth.
Vad är sanning? Definitionen av sanning kan antingen vara en fråga om semantik eller ett filosofiskt resonemang med ursprung i hur Wittgenstein och andra definierade den. En mening jag fastnade på i boken är When we act, we create our own reality. När vi studerar verkligheten, så agerar vi och skapar vår egen verklighet. Sanning är subjektivt. Något som givetvis påverkar perspektivet för den som håller i pennan. Utan tillräckliga kunskaper kan sanningen bli förvrängd. För min personliga del känns nog frågan om etik mer angelägen vad gäller rättssäkerhet och integritetsskydd, som vi har reflekterat över i en tidigare uppgift.
Jag Googlade på ordet ”gammelmedia” och fick upp en lista där de flesta resultat liksom ordet i sig hade en negativ klang. ”Ungdomar dömer ut gammelmedia”. ”Gammelmedia har gjort sitt”. ”Här ställs gammelmedia mot bloggarna”.
Sedan sökte jag på ordet ”bloggare”. Högst upp i resultatlistan kom Kenza, Kissie och Blondinbella. Inte namn som Maikel Nabil Sanad eller Afrah Nasser.
Jag tror att sökresultaten ytligt sett sammanfattar uppfattningen om den spända relationen mellan gammelmedier och sociala medier. Rätt tjafsigt och nedvärderande från båda håll. Det förekommer pajkastning och fördomar. Den här bilden blir mer intressant om man skrapar på ytan.
Martin Jönsson på Svenska Dagbladet skriver i artikeln på kursbloggen att ”journalister inte är så mycket för förnyelse. Generellt sett är vi en kår av ganska konservativa traditionalister, med en stadigt cementerad definition av hur bra journalistik ska se ut”. Han radar upp exempel. Åke Stolt på Sydsvenskan har skrivit: "Blogg är, om ni ännu inte lyckats lista ut det, en slags sopstation på internet där kända och okända skrapar ihop resterna av ett liv och lägger ut till allmänt beskådande". ”Bloggare kan aldrig påverka något ideologiskt viktigt”. (Detta sade han väl i och för sig innan den arabiska våren). Tidningsutgivarnas vd Anna Serner har sagt: ”Vem är intresserad av vad folk tycker? Folk som tycker till har för mycket tid över".
Jag tycker båda uttalandena är väldigt talande. Vilka är det egentligen som nedvärderas i den här föraktfulla tonen? Är det inte i själva verket läsarna? Så kallat ”vanligt folk”? Vilka skriver då journalisterna för? Varandra?
Pontus Schultz tar i blogginlägget ”Därför föll Liza Marklund” upp hur medierna tappat bort sin roll som ombud åt läsarna och speglar varandra istället för publiken. Hur var det nu med andra punkten Its first loyalty is to citizens? Det var anti-etablissemanget i form av bloggvärlden som avslöjade Liza Marklunds bok och först då reagerade så kallade gammelmedia.
It’s (journalisms) essence is a discipline of verification. Både bloggar och tidningar har brister, som Martin Jönsson också påpekar. Det finns journalister som fabricerar nyheter. Det finns enorma mängder fakta i det moderna ”mediasamhället”, det är svårare att ägna sig åt källkritik och hitta det som är sant. Det finns bloggar som sprider felaktiga fakta och rykten. Snabbt går det också. Fördelen är att bloggarna och andra sociala medier i viss mån är självsanerande och att det går lika snabbt att sprida information som inte kommer fram i andra kanaler. Vi kan se skrämmande ögonvittnesskildringar filmade med mobilkameror från ställen som Tahirtorget i Kairo snabbare än nyhetskamerorna kan rapportera, om de ens tar sig dit.
Rädsla för ny innovativ teknik och inställningen att ha ensamrätt på hur en profession ska utövas är inte unik för journalistkåren. Det är sällan okej att komma från ingenstans och snabbt få mycket utrymme och uppmärksamhet, oavsett bransch. Jag har hörde en gång ett uttryck att det tar tjugo år att slå igenom över en natt. Det vill säga att det går bra att bli en stjärna om man är ödmjuk och har slitit hårt och otacksamt innan framgångarna. Men att inte vara en del av etablissemanget (ännu, det kan vända senare), inte vara utbildad skribent, uttrycka åsikter med stavfel och få massor av läsare som till exempel bloggaren Blondinbella…..en bok har hon fått skriva också, unga människan. Hon tror säkert att hon ÄR någon, att hon inte vet hut!
Martin Jönsson har helt rätt när han skriver att de tidningar som utnyttjar den nya tekniken genom bloggar och chattar för att närma sig och interagera med läsarna istället för att spjärna emot är de som kommer att lyckas bäst med att förnya journalistiken.
Vad innebär utvecklingen för medborgarna/nyhetskonsumenterna när medier överger principen om objektiv nyhetsförmedling och istället blir propagandakanaler för vissa intressen? Tre punkter på listan över god journalistik är:
Its practitioners must maintain an independence from those they cover.
It must serve as an independent monitor of power.
It must provide a forum for public criticism and compromise.
Fox News Channel ägs av Rupert Murdoch’s medieimperium Fox Entertainment Group. Där ingick också tidningen News of the World som fick läggas ner i somras efter att en omfattande avlyssningsskandal avslöjats. Att stora vinstdrivna världsomspännande mediakoncerner bidrar till att sprida populistisk propaganda och politiska åsikter maskerade till nyheter skickar kalla kårar längs min ryggrad och skrämmer mig mer än att det tjafsas om att somliga bloggare skriver om gratisprodukter de fått i pr-syfte. Jag kan nog inte tänka mig något mer oetiskt än att köpa åsikter för pengar och att i jakten på nyheter ta till sådana extrema metoder som att avlyssna en mördad trettonårings mobiltelefon, så att hennes föräldrar fortfarande tror att hon lever.
Kanske är det så Rupert Murdoch tolkar punkten It (journalism) must strive to make the significant interesting and relevant? Jag ryser.
